Om

Ingen info ännu.

Senaste inlägg

Arkiv

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Sista cellgifterna

I dag har jag fått min sista cytostatika behandling.  Nu går det någon dag innan jag börjar må dåligt. Allt smakar papper, svamp i munnen illamående,dåliga värden, kanske inläggning på sjukhus och enorm trötthet. Men det är sista omgången. Sedan blir det återhämtning och sedan strålning. Hur det blir i slutändan vet ingen. Bara att ta det som det kommer. Jag vill leva lite till men har fått ett annat lugn efter denna händelse

 Stressar inte så mycket

 Prioriterar annorlunda. En dag i taget. I dag firade vi sonen,svärdotter och jag med att äta lunch på Natirum

 Trevligt. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

14 juli

Min förstfödde son kom på motorcykel från Stockholm.  Hans sambo kom med tåg, så gott att ha dem här. Det är verkligen det bästa att barnen har det bra.  Kanske kommer vi att arbeta lite med allt som behöver göras men det viktiga är att de är här.  De har lagat middag så att jag kan ägna mig åt att vila.  Jag har suttit på verandan med min svärdotter så gott och trevligt.

När de var ute med motorcykeln åkte Hector och jag till Ravlunda skjutfält. Hector badade 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

När värdena var i botten och jag blev inlagd

0 kommentarer | Skriv en kommentar

11 juli

I dag är det en riktigt skön svensk sommardag. Gick en runda med Hector i skogen. Helt slut efteråt. Konditionen är i botten även om det är en bra vecka strax innan behandling

 För att fortsätta presentationen av mig själv har jag tre underbara barn

 Två pojkar i Stockholm och en dotter i Skåne.  Hon har en form av autism och lever med personlig assistans. Finns mycket att berätta om detta. Nåväl yngste sonen funderar på att köpa en gård i Skåne. Härligt att se fram emot

 Äldste sonen driver eget företag och lär väl stanna i Stockholm. 

I dag har vi bokat resa till Stockholm dit jag ska åka med min dotter 

 Vi ska bo i en stuga på Norröra, Saltkråkan. Det ska bli skönt att komma iväg efter behandlingarna. Det är planerat till första veckan i september.  Hector gillar inte att åka båt så han får stanna hos Ingrid 

 Hundarna, hon har en hund,  är det enda vi kan enas kring nu.

För någon dag sedan städade jag bilen. Fy vad tröttande det var 

 Märklig känsla att bli så trött. Skitcancer. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

2019-07-10

I går var Mia och hälsade på.

 Hon är nästan som en bonusdotter till Ingrid och mig. Det var så roligt. Hennes sambo var också med. Jättetrevlig.

Men det tog på krafterna. Efter besöket skulle Hector till tanterna och friseras. Krafterna räcker inte riktigt till. Helt slut efter en sådan dag. 

Längtar efter att äntligen få sluta med behandlingen.  Den 16 juli är den sista behandlingen sedan väntar 4 till 6 veckors återhämtning. De första två veckorna efter behandlingen är värst. Trött och ingenting smakar gott.  Ont i kroppen.  Pest

 Men det kunde varit värre.  Tur att jag har två hästar och en hund att ta hand om. Måste ju ta mig o kragen. Patrik, yngste sonen har åkt tillbaka till Stockholm i dag. Var så gott att ha honom här en dryg vecka. Han har börjat röja en igenvuxen hage. Det blir så fint..

Kanske det är dags att jag gör en presentation av mig själv. 

Jag är 65 år och bor i ett torp på linderödsåsen. Här har jag bott i fem år.  De senaste 19 åren har jag varit sambo med Ingrid.  Men i oktober för 9 månader sedan bestämde hon sig för att bo i ett eget hus tre km bort. Hon ville vara särbo men det vill inte jag. Hela idén med att vi har bott tillsammans var ju att vi dels trivdes tillsammans men också att vi kunde hjälpas åt med både det praktiska och det ekonomiska. Inte minst det ekonomiska som behövs när man har låg pension. Vi har tidigare haft ett turridningsföretag. Ett roligt och rikt liv. Ja inte ekonomiskt förstås men ett glädjefylld liv. Företaget har vi avveckla och hästarna har vi sålt eller så här de gått till de evigt gröna hagarna.  Till slut fanns det bara två hästar kvar. När Ingrid flyttade lämnade hon kvar "sin" häst. Den har hon nu fått hämta.  Jag har en inackorderad häst och min gamla. Också har jag Hector som är en nio årig cocker som älskar spår. Också finns det ett oklart antal katter. Ja så nu försöker jag hantera livet och min cancer. Inte är det lätt men det måste ju gå i alla fall. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg